Jutta Voigt: ”Der Geschmack des Ostens vom Essen, Trinken und Leben in der DDR”

Jutta Voigt, journalist, redaktör, filmkritiker och kolumnist, är född och uppvuxen i Östtyskland. Hon har skrivit en bok om de kulturella skillnaderna i mathållningens utveckling i Väst- och Östtyskland. På frågan ”Hur smakade Östtyskland?” svarar Jutta Voigt med att berätta om ett mycket kaloritungt kök, man hade fullt jobb med att anskaffa livsmedlen, tillaga dem och sedan smälta maten. Fläsklägg med ärtpuré och surkål med potatis var klassiska rätter.  1986 åt varje DDR-medborgare 96 kg kött, 43 kg socker, 15,7 kg smör och 307 ägg, m.m. ”Parti och regering visste att en full mage gör inte uppror” men under de fyrtio åren som Östtysklands regim varade, präglades varuutbudet av leveransstörningar, brist på vissa matvaror uppstod under vissa tider.

Ett arbetarideal som hyllade tungt kroppsarbete återfanns även i mathållningen som präglades av ”kraftig och kaloririk mat, stora portioner, öl och snaps”. Wienerkorvar och Bockwurst var populär snabbmat under hela DDR-tiden. Impulserna utifrån kom från broderländerna Kuba, Sovjetunionen, Polen, Ungern, Bulgarien och lämnade spår i form av borstj, soljanka, bigos, etc. 50- och 60-talen lanserade Bockwurst och Broiler. 70- och 80-talen introducerade pastasallad, fondue, raclette och för att piffa upp sina vardagsrätter tog man till en slurk chutney, hemmagjord eller färdigköpt. Kunde man inte själv ta sig över landets gränser återstod alltid möjligheten att ”resa i stekpannan”. Pikant var ett positivt laddat ord i östtyska kokböcker och betydde att en rätt var välkryddad och aromatisk. Sydfrukter, bär och grönt var det sämre med, tillgången var nyckfull och leveranserna sporadiska. Öl, brännvin och vodka fanns det däremot i regel ett stort utbud av och brist uppstod sällan.

”Där det fanns en kö ställde man sig i den. Säkert var att det levererades något och det kunde man få användning av även om man inte behövde det. Metoden hette SKET: Sehen, kaufen, einlagern, tauschen (se, köpa, lagra, byta)”. Valutabutikerna erbjöd ett större och intressantare utbud av varor, men gemene man hade inte tillgång till dem, dessutom skedde betalningen ofta i västvaluta. Under sent 70-tal moderniserades utbudet av snabbmat : Ketwurst, Krusta och Grilletta blev Östtysklands svar på hot dog, pizza och hamburgare.

Jutta Voigt skriver att ”vi åt och drack som om det gällde livet”, vilket också lämnade sina spår i form av övervikt hos många storätare. Livet förändrades så småningom i f.d. Östtyskland och det märktes i vokabulären bl.a. Man började säga baguette i stället för Kaviabrot, Popcorn för Puffreis och Wasabrot i stället för Burger Knäckebrot. Efter murens fall blev det möjligt för dem som bodde i Berlin att besöka varuhuset KaDeWe, vars matvaruavdelning representerade allt det som man i öst aldrig kunnat mer än drömma om.

Birgitta Delorme 2011-10-16

För dig som älskar gastronomi och hortikultur