Mike Dash: ”Tulpanmani”

Svenska Förlaget, 1999

Mike Dash är en engelsk författare och historiker som är känd för sitt noggranna research-arbete inför utgivningen av sina böcker. Hans bok ”Tulpanmani” handlar enligt försättsbladet om ”terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken”. Boken kan betraktas som ett bidrag till den ekonomiska historien samtidigt som den är en kort kulturhistoria. Mike Dash ger en intressant redogörelse för tulpanens framskjutna ställning som många sultaners favoritblomma i det osmanska riket, hur lökarna började importeras från Mellan och Fjärran Östern till Västeuropa under 1500-talets senare hälft och hur man i Holland på 1600-talet fick uppleva en finansbubbla av dittills okänd omfattning, vilken orsakade ekonomisk kris och ruin för spekulanterna. Hur gick det till och hur kunde svindlande summor betalas för några tulpanlökar? ”Tulipmani” är en både spännande och lättläst bok, oberoende om man tacklar boken ur tulpanhistorisk synpunkt eller som en beskrivning av mänsklig dårskap inför utsikten att snabbt tjäna mycket pengar.

Holland var en välmående stat i dåtidens Europa och under 1630-talet upplevde landet en högkonjunktur. Det fanns gott om pengar inom landet, men de kom främst de redan rika, en mindre del av befolkningen, till godo. De flesta hade dock både långa och hårda arbetsdagar och mycket små förtjänster.

Strax innan bubblan tog fart fanns konnässörerna, de som hade råd att bekosta ett genuint botaniskt intresse för de tulpanlökar som importerades och de odlade lökarna för skönhetens skull, man kan kalla dem tulipofiler. Förädlingen av lökarna ökade och fler lökar kom ut på marknaden. Allteftersom tulpanlökarna steg i värde blev allt fler frestade att kunna öka sina inkomster genom att köpa och sälja tulpanlökar. De som köpte/sålde och även odlade lökar enbart för försäljning kallades för ”florister” och deras primära intresse var att trissa upp både intresset och priserna för lökarna. Vissa sorter betingade snabbt oerhörda summor och folk rycktes med i en spiral av optionshandel, d.v.s. man köpte lökar enligt beskrivning och skrev kontrakt som utlovade senare betalning. Det var lockande att spekulera i tulpanlökar. Kontrakten kunde säljas vidare både en och flera gånger innan man såg skymten av några lökar. Snart var spekulationerna och bubblan i full gång eftersom alla förlitade sig på säker förtjänst. Många sålde både mark och hus, d.v.s. säkra tillgångar för att ge sig in på tulpanlöksmarknaden. Handeln med tulpanlökar ägde aldrig rum på börsen utan skedde hos ”floristklubbar” på de många värdshusen. Många gjorde stora förtjänster men när bubblan brast 1637 stod de flesta med värdelösa kontrakt eller förråd av lökar utan efterfrågan, men med mycket stora skulder att betala. De var totalruinerade. Situationen var kaotisk. Mike Dash beräknar att värdet på lökarna efter bubblans kollaps bara uppgick till någon procent av det totalvärde de tidigare ansetts vara värda.

I det ottomanska riket hade en del sultaner blivit helt besatta av tulpanens skönhet och begått handlingar som snuddat vid eller varit hel galenskap för att tillfredsställa sin skönhetsdyrkan. När tulpanbubblan i Holland brast 1637 tvingades många spekulanter inse att deras investeringar och penninglån för att köpa tulpanlökar varit ren galenskap. Drömmen om snabba förtjänster visade sig vara en riktigt ruskig mardröm – helt utan skönhet.  

Tulpanen har behållit sin ställning som en av de folkkäraste blommorna och i Holland har den blivit något av en nationell symbol. Landet är fullt av blommande tulpanodlingar på våren och man anordnar tulpanfestivaler lite varstans.

Birgitta Delorme

2020-01-12

För dig som älskar gastronomi och hortikultur