Lillie Landgren och Torshäll

Lillie Landgren föddes 1876, tog studenten 1898 och i stället för planerna på att bli läkare valde hon trädgårdutbildning. Skolor fanns i Tyskland, Danmark, Norge, Finland och även i Sverige men Landgren åkte till England och Swanley Horticultural College där hon studerade 1899-1900.  Därefter fortsatte hon vid Agdatorps trädgårdsskola och sedan på Adelsnäs. 1903 gick hon som en av sex kvinnliga elever en trädgårdskurs på Nääs. Samma år fick hon ett stipendium av Fredrika Bremer-förbundet för att besöka skol- och koloniträdgårdar, en resa hon beskriver i en artikel i tidskriften Dagny. I Malmö besökte hon en koloniträdgård anlagd vid Södervärn av Malmö Planteringsförening 1895. Där odlades grönsaker och bär men det fanns också stor blomprakt och små paviljonger med möjlighet att övernatta. I Köpenhamn jämförde Landgren Malmös koloniträdgård med det Kjöbenhavnske Haveselskabs koloniträdgårdar där man var mer inriktade på att odla ätbarheter och inga blommor. Året därpå, 1904, återvände hon till Leksand och köpte Torshäll.

Lillie Landgrens Torshäll är sedan lång tid en privat bostad och ägarna, familjen Hjolman, har tankar om att försöka återskapa trädgården men i lite modernare tappning. Om detta handlar Helena Kåks examensarbete vid Högskolan i Gävle 2011: ”Trädgården vid Lillie Landgrens Torshäll – hur kan den återskapas för framtiden?”

Lillie Landgren och Torshälls trädgårdsskola – ett storverk i det tysta
I Kåks arbete om hur den nu försvunna trädgården ska kunna återskapas citeras Bernt Hages beskrivning från 1937, ”Lillie Landgren och Torshälls trädgårdsskola – ett storverk i det tysta” där man får berättat historien om hur Lillie Landgren skapade den:
Landgren arbetade hårt och anlade en välplanerad och imponerande trädgårdsanläggning med fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare, 1905, startade hon och hennes medhjälpare Märta Philip en trädgårdsskola som fick ett mycket gott rykte. Kopparbergs Hushållningssällskap stödde trädgårdskurserna som byggdes upp till att vara i sju månader. I utbildningen ingick också som på Agdatorp att ta vara på det man odlat, konservera, laga och även sälja. Lillie Landgren var själv vegetarian.   Skolan hade från starten växthus och bänkfönster, på friland odlades köksväxter, det fanns 80 fruktträd, jordgubbar, hallon, vinbär, krusbär och perenner. Landgren och Philip hade två biträden och en säsongsarbetare till sin hjälp. De deltog i utställningar i Stockholm, Falun, Göteborg och Borlänge och fick ett flertal hederspris. 1:a, 2:a och 3:e pris i huvudsak för konservering.

Bland fruktträden fanns ett spaljerat päronträd som har gått att bestämma som ’Noveau Poiteau’, med ursprung i Belgien. Trädet kan vara omkring 100 år gammalt. Med stor sannolikhet är det detta träd som åsyftas i ett inlägg med rubriken ”Huru långt norrut kan Noveau Poiteau odlas?” i Sveriges Pomologiska Sällskaps Årsskrift 1914. Trädgårdsmästare Carl G Dahl beskriver där hur förvånad han blev när han ombads ”undersöka några frukter, som insändts från fröken Märta Philip, Torshälls trädgårdsskola, Leksand med uppgift att desamma skördats å ett spaljéträd från viss namngiven plantskola…” Dahl skriver vidare:  Visserligen måste den varma sommaren ha varit ovanligt gynnsam för utvecklingen av ett så sent päron, och att icke sakkunnig vård saknats, därom är jag övertygad efter att vid annat tillfälle hava sett prov på, vad fröknarna Philip och Landgren kunna frambringa i sin fruktträdgård, men nog synes det mig påfallande, att spaljéodling med jämförelsevis sena päronsorter kan giva ett så uppmuntrande resultat i Leksands nordliga läge på denna trädgårds ansenliga höjd över havet.”

Lillie Landgren skrev artiklar för bl a Lantbrukstidskrift för Dalarne och en lärobok i trädgårdskunskap för sina elever, ”Anläggning av vår trädgård” som utökades med nästan 100 sidor till den tredje upplagan hette då ”Vår trädgård”. Texten är oerhört pedagogisk och innehåller det som fortfarande återfinns i dagens trädgårdslitteratur.

Anläggning av vår trädgård, 1910
En liten skrift på 34 sidor ger handfasta råd.

  • Gör trädgården praktisk och storleken på trädgård bestämmer val av växter. Tänk på vad som passar i den del av landet där du bor.
  • Stugan och trädgården, hemmet inom- och utomhus skulle jag vilja kalla dem. En jordbit, stor eller liten, stening, mager, kan också förvandlas till en vacker plats. Mät och gör en plan över platsen, märk ut hus och uthus, gångar och vägar.
  • Hugg ej ner utan betänkande allt som fanns på området förut. Träd är lätta att hugga ned och mista men sent får du ersättning för dem.

Man får också råd om djup och jord i rabatter och land, recept på gödsel, blomdjup för träd och jordförbättring i hela området runt trädet. Lista på äppelsorter i olika zoner från Pomologiska föreningen, samt päron, plommon och körsbär. Man kan lägga till bärbuskar under träden för att utnyttja marken.
Gör en plan med tre land för växelbruk:  potatisland, kål, spenat, sallad i första rutan, morötter, palsternackor, rödbetor, svartrot, mangold i andra och baljväxter, ärtor, bönor och linser i tredje.
Avsnittet om kompost kunde vara skrivet idag: ”Där har vi en guldgruva, guldet som vi fått till skänks. Vi behöver bara nedlägga litet arbete och omtanke att ordna vårt skräp, avskrädet, så ska det förvandlas till guld, på säkrare väg och med säkrare resultat än alkemistens med hans deglar och huvudbry.”

Tredje upplagan 1924 ”Vår trädgård”
Nu har boken utökats till 131 sidor och har rubrikförsedda kapitel:
Hemmets trädgård och dess berättigande och värde
Anläggning av trädgården
Trädgårdsskötsel i allmänhet, redskap m m
Bänkar och bänkskötsel
Jord och gödsel
Köksväxter
Fruktträd, bärbuskar och jordgubbar
Prydnadsväxter

I denna upplaga beskrivs hur man vid Haparanda skolträdgård ”den kalla sommaren 1907 i medio av juli, prunkade de härligaste lövkojor och andra blommor, ärtorna blommade och några av dem hade redan frukt. T o m nordligare orter som Matarengi torde kunna lämna bevis för att ett nordligt klimat ej omöjliggör trädgårdsodling. Landgren beskriver också vad man kan odla även långt norrut i Sverige. I Boden, Piteå/Jörn, Bollnäs och andra järnvägsorter tävla järnvägsmännen om vem som kunna framvisa den yppersta trädgården. Sommaren 1907 hade de bland annat tomater och gurkor som frodades och buro frukt. I Torshäll i Leksand har ett aprikosträd nu i tio år på fritt land uthärdat mången bister vinter, grönskat, blomstrat och t o m ett år burit en synnerligen välsmakande frukt.”

Kåks arbete är rikt illustrerat med skisser, ritningar och foton av Torshäll vid starten och motsvarande hur en restaurerad trädgård skulle bli. Summeringen av Kåks arbete är att ett ”återvunnet” Torshäll skulle kunna bli ett bra komplement till de två visningsträdgårdar från samma tid som sedan tidigare finns i Leksand, Munthes Hildasholm och Karlfeldts Sångs i Sjugare. Också dessa två trädgårdar skapades av kvinnor, den förra av Axel Munthes hustru Hilda Pennington och den senare av Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekt Ester Claesson. Både Hildasholm och Sångs är avsedda som prydnadsträdgårdar. Deras ägare använde gårdarna enbart som sommarbostäder och skötte trädgårdarna med hjälp av anställda. Torshäll är ett exempel på en nyttoinriktad trädgård där människor levde och arbetade året om. 

Källor
Erik Lind & J A Thulin (red), 1940, Svenska trädgårdar Del II
Helena Kåks Examensarbete vid Högskolan i Gävle 2011: Trädgården vid Lillie Landgrens Torshäll – hur kan den återskapas för framtiden?
Lillie Landgren: Om Koloniträdgårdar, en reseberättelse i Dagny 1904/8
Lillie Landgren: Anläggning av en trädgård 1910
Lillie Landgren: Vår trädgård 1924

För dig som älskar gastronomi och hortikultur