Ida Schmidt och Agdatorp

I Sverige startade Fredrika Bremer Förbundet en diskussion om trädgårdsskolor för kvinnor i slutet av förra sekelskiftet. Yrkesmässigt trädgårdsarbete var bara för män enligt dåtidens synsätt. Kvinnor ”hjälpte till” både på åkrar och i trädgårds- och fruktodlingar. En kommitté utsågs och utredde frågan. Det fanns en ganska ny trädgårdsskola i Östergötland, Norrviken, där Rudolf Abelin kunde ta emot några kvinnliga elever. Att han antog även kvinnor uppmuntrades av Ellen Key som ansåg att kvinnor var särskilt lämpade för trädgårdsarbete. Efter några år startade Stina Swartling en trädgårdsskola för kvinnor i Närke och det blev den första i sitt slag som också drevs av en kvinna.

”Trädgårdsarbete för kvinnor är intet nytt. Det nya är, att kvinnorna få undervisning häri. Sedan skolor för utbildande af kvinnliga trädgårdsodlare öppnats, först i England, sedan i Tyskland, Finland och Danmark, hafva vi här i Sverige följt exemplet och dylika skolor hafva även hos oss ordnats. Då denna sak var ny, fick man ofta hör det omtalas med uttryck om: ”nya påhitt”, att kvinnor trängde sig in på männens arbetsfält” o dyl. Man kunde inte nog uttrycka sin ovilja öfver, att kvinnor skulle arbeta i trädgården”
Stina Swartling 1909

År 1900 startade Ida Schmidt och Sigrid Hård av Segerstad en skola i Agdatorp, Blekinge, och undervisningen bedrevs fram till 1910. Under dessa år fick 132 elever trädgårdsutbildning. Skolan lades ner när även kvinnor fick tillgång till statlig utbildning. Skolan var känd inom Sverige men ingick även i en internationell rörelse för kvinnor inom trädgårdsnäringen. Boken ”Gardening for women” av Frances Wolesley, rektor för en trädgårdsskola för kvinnor i England, kom ut 1908 och där berättas det om Agdatorp. Schmidt hade trädgårdsutbildning från Sverige, Tyskland, Danmark och Finland. Både Ida Schmidt och Sigrid Hård av Segerstad hade varit elever till Rudolf Abelin.  Det ansågs att kvinnor skulle jobba i sin egen trädgård, vara ”hemträdgårdsmästare” och flertalet av eleverna gjorde också det. Agdatorps undervisning var lika lång som en odlingssäsong, sju månader. För att bli ”riktig” trädgårdsmästare krävdes utbildning och praktik vilket kunde ta upp till fem år.

Skolan Agdatorps syfte var att undervisa allmogekvinnor i konsten att få största möjliga skörd och tillgodogöra sig den för att höja det lilla jordbruket. Skolan fick enligt Kungl. Landtbruksstyrelsens underdåniga berättelse 1904 statsanslag på 600 kronor och från länets hushållningssällskap ett årligt anslag på 750 kronor för att ha tre frielever. Undervisningen bedrevs av Ida Schmidt och tre anställda lärare, Schmidt var både ägare till Agdatorp och lärare. Det var godsägare Sven Hellerstam som fick Ida att starta skolan. Han hade stort trädgårdsintresse och ville hjälpa fram driftiga personer, han var också god vän med Rudolf Abelin.

Undervisningen på Agdatorp var indelad i trädgårdsskötsel: praktik och teori, botanik, fruktträdsbeskärning, drivbänks- + grönsaksodling, trädgårdsanläggning och kartritning. Även huslig ekonomi, konservering och matlagning ingick. Odlingsområdet var på tre tunnland indelat i tre områden: ett med en gammal trädgård, ett med åkerjord, fruktträd och buskar och ett parkområde med blomsteranläggningar. De vann flera år priser för frukt och grönsaker på Blekinge Läns trädgårdsförenings utställning i Karlskrona.

Schmidt blev senare ledamot i Karlshamns stadsfullmäktige där hon stred för kvinnlig rösträtt. Hon hyllades i Idun efter invalet, redaktions-sekreterare i Idun var Elin Wägner.

Christina Aili 2019-07-30

Källor: Agdatorp, en herrgård i Blekinge. Erik Björnberg, Christer Fredholm Beslut protokoll FB-Förb

För dig som älskar gastronomi och hortikultur