The Bloomsbury Cookbook – Recipes for Life, Love and Art

Jan Ondaatje Rolls, 2014

Det här är säkert en av de finaste kokböcker jag har skrivit om! Omslaget är så läckert och inuti finns bilder på de mest fantastiska tavlor och inredningar man kan tänka sig. Ibland även fotografier från en svunnen tid. Det är däremot ingen lättläst bok. Det är många namn att hålla reda på och personerna går ut och in i varandras liv hela tiden. På flera sätt! För att underlätta för läsaren så finns det i början av boken en presentation av personerna boken handlar om och vilken relation de hade till varandra.

Ett hade de dock gemensamt. De var intresserade av mat. Av bra mat. Och de lagade mycket mat. De flesta hade egen köksträdgård. Oftast hade de hjälp i köket men de tyckte om att själva stå vid spisen, både kvinnorna och männen. Kokerskan skickade de ibland på matlagningskurs.

by Unknown photographer, vintage snapshot print, July 1915

För att ge läsaren en uppfattning om de olika årtionden är boken indelad i kapitel som handlar om Bloomsbury mellan 1890 till 1940. Varje kapitel innehåller både historia och recept, invävda. Bloomsburygruppen levde okonventionellt och de revolterade mot det mesta. De levde enkelt och i olika konstellationer. Ett menage a trois var inte ovanligt. Virginia Woolf skriver när hon flyttar till Bloomsbury:

”We were full of experiments and reforms. We were going to do without table napkins, we were to have Bromo instead (Bromo var ett Viktorianskt, desinficerat tolettpapper); we were going to paint; to write; to have coffee after dinner instead of tea at nine o’clock. Everything was going to be new; everything was going to be different. Everything was on trial.”

De tillverkade sina möbler själva och inredde i en helt ny stil. I Sverige kan vi se den stilen i inredning hos Karin och Carl Larsson på Sundborn i Dalarna. Bloomsburygruppen var konstnärer och inkomsterna var inte alltid de bästa men de hjälpte varandra. Den som hade mer pengar hjälpte den som hade mindre.

Det är en fascinerande bok! Många av personerna i boken känner vi till sedan tidigare som Virginia Woolf och systern Vanessa Bell, Vita Sackville-West, LyttonStrachey och Duncan Grant. Nytt är att lära känna dem i matsammanhang. Gruppen gillade fester och fanns det inte pengar blev det kanske inte så mycket mer än tilltugg det bjöds på och vin. Det verkade alltid finnas vin. Det dansades och hyss planerades. En av de bättre hyssen var nog när några av dem klädde ut sig till ett Abessinskt Kungligt party, tog tåget från stationen i Paddington i London till Weymouth i Dorset där de möttes med röd matta, hedersvakt och Zanzibars nationalsång (mottagningskommittén, den Kungliga Flottan, kände inte till den Abessinska nationalsången)!

Ett kapitel handlar om hur de levde och åt under första världskriget. England importerade då de flesta matvaror från USA och Kanada men efter att Tyskland bombat flera fartyg sjönk mat- och kolleveranserna oroväckande. De bytte till sig potatis och grönsaker mot socker. Gäster blev tillsagda att ta med sina matkuponger vid besök. Billiga recept efterfrågades. I köksträdgårdar odlades grönsaker och där hade de också höns, ankor och kinesiska gäss som gav dem ägg.

Ett par år efter krigsslutet levde gruppen en tid i Provence för att måla. Frukost och lunch tillagades av en fransk kock och serverades på terrassen medan middagar även avnjöts i byn. En del råvaror som de längtade efter och inte kunde få tag på i Provence sändes efter från England som gyllene sirap, pulverägg på burk, havregryn, kött på burk, marmelad och burkar med té. Dofter av mat och bakverk blandades med dofter av terpentin och oljefärg. Mellan 1920 – 1930 tillbringade Vanesa Bell och Duncan Grant mycket tid i Franrike och senare också i Italien. Den franska maten förblev dock en favorit.

Restaurang Eiffel Tower i London blev ett populärt tillhåll i början av 30-talet för konstnärer, poeter, skådespelare, skulptörer, författare och musiker men även The Café Royal blev ett populärt vattenhål. Bloomsburygruppen drack säkert många drinkar där.

Allt från Charleston Cocktail from Savoy till Green Dragon by Quaglino.

Sista sommarpartyt organiserades i slutet av augusti, strax innan andra världskriget startade. En buffé med kalla pajer, puddingar och gelésoppa serverades. Till det ett lokalt öl. Som underhållning en show ”Charleston Revisited”. En satir om Bloomsburygruppen i Charleston under fyrtio år.  Det var inte ovanligt att några i gruppen framförde shower för varandra under olika tillställningar.   

Några dagar senare förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Kostnaden för kriget och priset för freden blev högt för England. Men på Juldagen 1939 firade man i Charleston en födelsedag som tidigare. En tårta med ljus för födelsedagsbarnet serverades till Afternoon-tea och på kvällen bjöds på fantastisk kalkon och champagne och därtill underbar konversation. Alla höll tal. Även om Bloomsburygruppens glansdagar började närma sig slutet firade medlemmarna att man varit med och påverkat världen på så många olika sätt.  Deras bidrag till litteraturen, ekonomin, politiken, psykologin, konsten och kvinnors rättigheter var enastående och deras beslutsamhet att leva som oberoende tänkare, skribenter och konstnärer har inspirerat så många.

I juni 1940 under en litterär supé i våningen vid Mecklenburgh Square fick Virginia och Leonard Woolf höra att Frankrike hade kapitulerat till Tyskland och att en attack på London var nära förestående. Attacken kom tre månader senare och av lägenheten blev inte mycket kvar. Familjen hade dock tidigare flyttat till Sussex även om det inte blev mycket säkrare där. Familjen lånade ut en del av sin mark till invånarna i Rodmell så de kunde odla grönsaker. I boken ”The stork wartime cookery book” finns många förslag på recept. Hur man gör pudding utan socker och hur man tillagar måltider med burkmat som några exempel.

I samtliga kapitel finns en mängd recept som de olika medlemmarna i Bloomsburygruppen lagade eller bakade. Avslutningsvis presenteras dessutom  opublicerade recept från några av medlemmarna tillsammans med två publicerade recept av Lydia Keynes.

Läs boken! Njut! Var tålmodig!

Margareta Henry 2019-09-20

För dig som älskar gastronomi och hortikultur