Peter Wohlleben; Trädens hemliga liv

Stockholm 2016

Peter Wohlleben är skogvaktare, mycket intresserad av ekologi och arbetar bl a med bevarande av urskogar. Han reagerade tidigt mot att skogbruk idag är detsamma som hur mycket trä det moderna skogsbruket kan producera och började samarbeta han med Universitetet i Aachen.  Där arbetar man med nygamla metoder för odling och avverkning som är lika lönsamma men som samtidigt bevarar jord, träd och växter. Universitetet har tillsammans med Wohlleben startat ett forskningsprojekt i kommunen Hümmel, på högplatån Eifel i västra Tyskland. Boken har underrubriken ” Vad de tänker, hur de pratar – en värld du inte visste fanns” och det är den världen han introducerar oss till.

Författaren diskuterar frågor som – Hur kommer vatten upp från marken till löven? Hur gammalt kan ett träd bli? Varför växer träden där de växer?

Han för klarar också hur träd fungerar som dammsugare för koldioxid och merparten stannar kvar i ekosystemet även när trädet har dött. De fynd vi gör av fossila råvaror uppstod för ca 300 miljoner år sedan, ur träd.

Genom egna iakttagelser skildrar han hur träd kan dela näring med grannar i nöd, stötta sjuka exemplar för att inte få hål i lövvalvet och bli mer utsatta själva. Träd kan skicka ut doftämnen för att locka djur, fåglar och insekter, utveckla giftämnen för att skrämma bort djur som äter deras löv och de känner igen insekter genom att varje art har sin egen saliv. Träd kommunicerar med lukter, synintryck och elektriska signaler.  De skickar via sina rötter varningssignaler till andra träd. Svampar kopplas in för att sprida nyheten, ungefär som internet. Vetenskapsmän pratar om ”wood wide web”! Träden mår bra i gemenskap, de hjälper varandra. Genom växtförädling har våra kulturväxter förlorat förmågan att meddela sig på detta sätt och därför måste det moderna jordbruket använda alltmer bekämpningsmedel.

Träd växer långsamt och blir mycket gamla. En bok producerar ca 30.000 bokollon vart femte år och blir ca 400 år gammalt. Det blir 1,8 miljoner bokollon och av dessa kanske bara ett blir till ett fullvuxet träd. Popplar producerar ca 26 miljoner frön varje år, totalt över en miljard frön och även där kan bara ett frö bli ett träd. En bok kan transportera 500 liter vatten om dagen genom sina kvistar och blad och så länge det har tillgång till vatten. Träden tankar under vintern då det regnar mycket och räcker till en bit in på sommaren. Två veckor utan regn och med hög värme blir knepigt. Granar spricker, svampsporer kan komma in i trädets innersta och starta förstörelsen. Träd har lärt sig att hushålla med vatten även när det är stor tillgång.  Om träden hittar en svampart att samarbeta med kan de suga upp mer fosfor och kväve ur jorden än utan svampar. Svampen växer in i trädets tunna rottrådar och vandrar över till andra träd, förbinder sig med de andra trädens svamparter och rötter, utbyter näringsämnen och information till exempel om hotande insektsangrepp. Träden betalar dyrt med socker men får också t ex filtrering av tungmetaller som skulle skada rötterna. I ekskogar finns det över hundra olika svamparter och delvis finns de på rötterna till samma träd så om en svamp dör ersätts den av någon annan art.  Fåglar hjälper träden om någon insekt har angripit det och äter upp larverna.

Sverigevännen Wohlleben har kompletterat denna bok med ”Djurens hemliga liv” och fördjupat skogsbruket i ”Skogen – en bruksanvisning”. En fascinerande författare som verkligen lyckas förmedla sin egen glädje och förundran över naturen och lever i samklang med träd och djur i Hümmel. Där man kan delta i skogsvandringar med den kunnige och rolige skogvaktaren men annars räcker böckerna mycket långt.

Christina Aili  2018-08-14
Foto Christina Aili, Peter Wohlleben intervjuad av Ulrika Björkstén på Kulturhusets författarscen våren 2018

För dig som älskar gastronomi och hortikultur