Maria Löfgren; Trädgården på Gäddeholm

Glädjens Akademi Förlag  2015

Maria Löfgren är hortonom och museiträdgårdsmästare vid Vallby friluftsmuseum. Att man utforskar äldre trädgårdar och parker ger oss nutidsmänniskor kunskap om anläggningarna och i bästa fall går det att rekonstruera hur det en gång var tänkt med parken och omgivningarna.

Ursprunget till boken om Gäddeholm är en utredning som gjordes på uppdrag av fastighetskontoret i Västerås stad. Maria Löfgren som är knuten till Vallby friluftsmuseum i Västmanland låter oss lära känna Gäddeholm via människorna som arbetade där. Kartor, ritningar, flygfoton och arkivmaterial ger sin bild, men det är människorna som skapade Gäddeholm som gör det hela levande. Ursprungligen var trädgården på Gäddeholm en fruktträdgård med femhundra träd. Men det fanns också grönsaks- och rotfruktsland, bärbuskar, och sparrisland. Ett växthus med bänkgård och orangerier som var fulla av meloner, gurkor, tomater, krysantemum och andra blommor. Kort sagt en herrgårdsträdgård där det mesta odlades och detta ända fram till 1900-talet. Trädgården finns på kartor från 1600-talet men gården i sig ska ha rötter ända in i medeltiden. På 1700-talskartor från arkiven ses en trädgård med kvartersindelning kantad av träd och långa alléer. Det ska även ha funnits ett slags engelsk park, en humlegård och en hälsobrunn. Under andra halvan av 1800-talet förändrades anläggningen till en park att strosa omkring i. Förändringarna fortsatte och under 1900-talet blev de gamla modellerna för anläggningen omoderna, fruktträden försvann och nu finns endast ett fåtal kvar. Sparris var en av de produkter som Gäddeholm var känt för men även den odlingen upphörde. Boken ger oss tack vare det detektivarbete som utförts en mycket god bild av hur det har varit.

Vi börjar i med trädgårdsmästarens första möte med sin bostad som var en tjänstebostad. På kartor från 1600-talet nämns redan Trädgårdsmästarens stugu. Den sista trädgårdsmästaren flyttade ut  1950 ur den bostad som byggts på 1700-talet. I  vår historiska bokvandring går vi förbi orangeriet, vi passerar den engelska parken som nästan inte syns, den ska ha legat vid den stora ladugården. Vi vandrar vidare mot humlegården som konverterades till hälsobrunn. I den parkinventering som gjorts har man hittat träd som planterades för ca 150 år sedan t ex europeisk svartpoppel. Vad gäller fruktträdgården så finns det inte så många träd kvar men en av de intressantaste sorterna är Ölands kungsäpple, man tror sig veta att sorten har en koppling till närbelägna Aggarön . År 1931 finns i Västmanlands läns trädgårdsförenings årsbok en beskrivning av den nya Fruktträdgården.

Personerna/ berättarna som vi möter i Trädgården på Gäddeholm har getts röst i egenskap av att ha varit tidigare anställa eller varit personer med stark koppling till gården/godset. Vi möter trädgårdsmästaren Karl Johan Andersson i skapandet av den nya fruktträdgården, potatiskullan Anna från Dalarna som säsongsarbetar på Gäddeholm, prosten Muncktell i Irsta på väg till Gäddeholm för att dricka brunn, trädgårdsmästaren Olof Sjöström som blev den första trädgårdsarrendatorn på Gäddeholm. Hans dotter Margareta framträder i boken och berättar år 2001 om sin uppväxt i familjen Sjöström och om de trädgårdselever som fanns på gården. Hon berättar om en trädgård full med fruktträd, bärbuskar, rotfrukter, och andra grönsaker, om hur man sålde grödorna på torget och om sparrisen som var en känd Gäddeholms produkt.

I den ägarlängd som finns i ett eget kapitel ser vi många kända släkter. Det börjar med Knut Posse 1547-1595, efter Posses kom familjen Fleming genom giftermål in på 1700 talet, genom köp kom Carl Cronstedt att bli ägare och efter det Lewenhaupts , den sista Lewenhaupt var Carl Adam och han sålde till Sune Unnerstad 1977, därefter blev det Västerås stad som genom köp förvärvade gården 2003.

En vacker bok med utmärkta källförteckningar, fantastiska kartor, intressant bildförteckning, synnerligen bra tryck på matt papper. Boken är utgiven med stöd av kulturnämnden i Västerås stad. Man kan bara önska att flera kommuner satsade på liknande verk om sina intressanta platser!

Carita Wallman Larsson,

För dig som älskar gastronomi och hortikultur