Vivi Täckholm

Vivi Täckholm, 1898-1978, var botaniker och verkade hela sitt liv i Egypten där hon byggde upp den botaniska institutionen vid universitetet i Kairo med hjälp av alla sina personliga kontakter världen över.  Hon blev fil kand i botanik vid Stockholms högskola 1921, gifte sig med sin lärare, botanikprofessorn Gunnar Täckholm och de flyttade till Egypten 1926 för att påbörja arbetet ”Flora of Egypt”.  Vivi inledde vistelsen med att lära sig arabiska, åkte på exkursioner i Egypten och samlade in växter till ett herbarium. På tre år hade de 20.000 ark och hon fortsatte samlandet tills de hade det största herbariet i Afrika med ca 100.000 växter från hela världen, siffran steg till över 250.000 växter. Gunnar Täckholm avled 1933 och Vivi fortsatte arbetet i Kairo och i Geneve varvat med forskning och översättning från arabiskan av en privat växtsamling från Siniai som skänktes som gåva av Alfred Kaiser. Det saknades latinska namn och under ca 40 år översatte hon alla etiketter. Hon arbetade med Edmond Boissiers ”Flora Orientalis”, en viktig grund för den egyptiska flora som blev en encyklopedi över Sinaihalvöns växter. Vivi hann färdigställa fyra delar av den banbrytande floran och de omfattar en tredjedel av Egyptens och Sinais växter. Hon skrev också ”Students Flora of Egypt”, av botanister ansedd som ett mästerverk.

69_Kairo_ViviTackholm3

Vivi Täckholm i sitt tjänsterum, dit hon kom varje morgon klockan åtta. Med entusiasm, hårt arbete och ekonomiska bidrag från bland annat Sverige byggde hon upp en modern, välutrustad botanisk institution. Foto Staffan Norstedt 1969

Vivi hade många elever, åtta av dem kallade hon sina barn. Hon hjälpte dem med forskningsmöjligheter utomlands genom sina kontakter. Alla åtta har disputerat och gjort akademisk karriär inom botaniken och fortsätter hennes arbete. Hennes pengar gick till universitetet, herbarier, bibliotek, sjukvård till anställda, belöningar till studenter, gåvor till alla besökare som svenska ambassaden och resebyråer sände till henne – för att få pengar utöver sin minimala lön skrev hon böcker och artiklar. När hon själv fyllde jämna år önskade hon resor för studenterna, hon sökte stipendier och pengar överallt, SIDA skänkte en mikrofilmsamling, Wallenbergfonden ett laboratorium för pollenanalys med elektronmikroskop. Kort sagt, hon byggde genom stort engagemang och hårt arbete upp en internationellt imponerande institution som drog till sig många forskare. Hon kallade sig själv världens största tiggare, hon bad alla om böcker och tidskrifter till biblioteket. Hon fick fler och fler studenter, hösten 1963 fanns hela 2000.

69_Kairo_ViviTackholm2Vivi Täckholm med ett par av sina trogna medarbetare: växtpressaren Mahdi, till vänster, och preparatorn Ibrahim. När bilden togs 1969 var herbariet Afrikas största. Det omfattade cirka 100 000 växter från hela världen, med specialisering på Egypten och grannländerna. Foto: Staffan Norstedt

I Egypten följde hon en utgrävning i Helwan, arkeologer på Egyptiska museet hade bett henne titta på växtfynd.  Hon såg något i sanden bredvid en mumie och det visade sig att mumien fått blommor med sig i graven – en förhistorisk, mångtusenårig grav. Tre år senare gav hon ut boken ”Faraos blomster”, en av hennes mest hyllade böcker och där beskrevs blomman. Hon fastställde att det var en liten ullig pepparmyntsdoftande växt och ansåg att man lagt den i graven för att starka dofter alltid ansetts som ett medel mot onda andar och annat otyg i Orienten. Hon var en folkbildare, ville verkligen nå en stor publik med sin stora kunskap.

Hon deltog i expeditioner i Sinaiöknen som enda kvinna och alla sov i skolsalar, ingen funderade över det, ”Vivi var Vivi”. En feminist som förespråkade jämställdhet och kvinnors givna plats på alla poster. Själv saknade hon den formella doktorsexamen som en professor ska ha men fick en professur i Kairo 1946 efter att ha publicerat första delen floran och hon blev hedersdoktor vid Stockholms högskola 1952. Hon fick också serafimerorden 1977. Hon blev hyllad av Egyptens parlament, första gången en utlänning hyllades av ledamöter och hedersgäster vid en stor fest.

Täckholm var också en folkbildare av rang, otaliga svenska turister på resa i Kairo besökte hennes lilla lägenhet och fick höra om egyptisk vardag, FN-soldater, kollegor från hela världen, alla var välkomna. Hon kontaktade SVT och frågade om intresse fanns för åtta kortare föredrag om Egypten, det blev tre program och en TV-stjärna var född. Alla som vid något tillfälle träffat henne berättar om hennes strålande leende och hennes goda humör. Själv minns jag henne från tv-programmen under 60-talet, en sann inspiratör.

Christina Aili 2017-02-25

Källor:
Faraos blomster, 1951
Egyptisk vardag, 1966
Beata Arnborg; Den sagolika botanisten, 2008
Video med ett av hennes “barn” Dr Waheeb, finns på Youtube

 

 

 

 

För dig som älskar gastronomi och hortikultur