Gastronomisk kalender 2015; Till bords i paradiset – med mat och trädgård

Gastronomiska Akademiens årsbok.
Carslsson bokförlag 2015

CaritaDenna kalender ges nu ut för 55 året i följd. Vi i Alimenta & Horti brukar inte skriva om nyutgivna böcker men i detta fall gör jag ett undantag då det som behandlas i 2015 års kalender handlar om svunnen tid. Som av titeln framgår så behandlar kalendern både mat och trädgård, två saker som har en nog så stark koppling. Varje Gastronomisk kalender har en redaktionskommitté som leds av Akademiens ständige sekreterare Karstens Thurfjell. Man knyter man till sej författare för de olika ämnen som ska behandlas.

De olika kapitlen är Slott och koja, Saliga äro de, Naturens håvor, Skål i paradiset, Naggande gott, en god bredd i utbudet. Låt mig ge er tankar kring några av mina favorittexter ur de olika avsnitten. I kapitlet Lustgården på Saxå herrgård berättar av Carl Jan Granqvist, tallrik nr 7, om sin herrgård. Delar av den parken är måhända borta, men det är ändå tydligt hur en bergsmansgård med ett järnbruk som stammar från medeltiden kunde se ut tack vare gamla foton och teckningar. Inte bara till lyst utan också till nytta skulle trädgården och parken vara. Det odlades fruktträd, bärbuskar, grönsaker och potatis. Det parkmässiga var inhägnat av klippta häckar och en vackert terrasserad lustgård. Jag tycker det är trevligt att lyfta fram just detta avsnitt i kalendern då Saxå  oftast är öppet för besökare i samband med olika evenemang, även om det är ett levande hem.

Ett annat bidrag i kalendern som har hög kulturell status är Karsten Thurfjells bidrag, tallrik nr 4 , skriver om Vingårdar som världsarv. Unesco bestämde 1999 i december för att sätta upp vinodling på världsarvslistan och idag finns det ett dussintals vindistrikt bland de 1 007 kulturmiljöer som organisationen vill uppmärksamma och skydda enligt KT. Unesco uttrycker det såhär; ” en evolutionär symbios mellan mänsklig aktivitet och fysisk miljö”. Förhoppningen är att det så småningom ska finnas flera med på listan än de europeiska som finns med nu. Uppräkningen kan säkert tjäna som en liten vägvisare för den som reser med intresse för vin och vinodling. Wachau, Österrike har så stort intresse så det har fått ett eget kapitel i kalendern.

Koloniträdgård -stadsodling i kristid och gatsmart odling som nöje beskrivs av Gunilla Englund, tallrik nr 8. GE skrev på 1970 talet en omfattande bok om just koloniträdgårdar då i samarbetet med fotografen Sören Hallgren. Det är trivsamt att åter få följa henne när hon nu funderar kring utvecklingen från just koloniträdgårdar till det som numera kallas gatsmart odling. De nordiska länderna var tidigt ute med koloniträdgårdar även om Tyskland var en föregångare med sina Schrebergarten uppkallad efter läkaren Schreber, 1808 – 1861. Han ansåg att fattiga familjer skulle få tillgång till ett stycke mark så att de kunde komma ut i friska luften. Själv minns jag från 1960 talet de små inrutade lotterna som man kunde se från tåget mellan Hamburg och Pinneberg. Otroligt prydligt då odlades liksom nu mycket nyttoväxter. Viktigt för kolonisterna var inte bara odlandet,  fortfarande är den sociala gemenskapen ett starkt kitt.

Kalendern för 2015 känns nyttig och kulturell, skaffa den gärna!

Carita Wallman Larsson, 2015 08 22

För dig som älskar gastronomi och hortikultur