Åsa Wilke; Villaträdgårdens historia, ett 150-årigt perspektiv

Stockholm 2006

VillaträdgårdenLandskapsarkitekten Åsa Wilke fick Ulla Molin-priset för sin bok om hur villaträdgården sett ut och förändrats under 150 år. Med boken i hand kan en villaägare se hur en tidstypisk trädgård såg ut när det egna huset byggdes och med hjälp av många ritningar, växtlistor och fotografier i boken anlägga trädgården i samklang med villa och område.

Historien börjar med tysk trädgårdsstil som var rådande ca 1890 – 1910 då den nya borgarklassen skaffade villor i en helt annan skala än adelns lantegendomar och som krävde en ny typ av planering. Den var mer åt den romantiska parken och med ofta runda rabatter och exotiska växter. Man kunde för att komplettera det exotiska ha björnar och örnar i burar i trädgården. I sommarvillorna spelade man krocket och boccia och trädgården var festlokal där man umgicks.

Mellan åren 1890 och 1935 växte villaförorter runt Stockholm, samma fenomen kunde man se i England, Tyskland och USA. Det var de välbeställda som köpte hus lite utanför storstaden och med det kom krav på tågförbindelser och fullt utbyggd service vid inflyttningen. Stocksund och Enebyberg är bra exempel på den här typen av förort. De nya typen av ideal spreds i huvudsak från England genom Arts- and Craftsrörelsen och av Gertrud Jekyll, i Sverige verkade bl a Carl Larsson och Ellen Key. Idyll, rosengångar, stora träd och mycket naturtomt där man inte hade formklippta häckar. Man skapade tydliga rum i trädgården genom trappor, murar, pergolor m m.

TrädgårdsdammTanken på egnahemsträdgården för alla kom ca 1900 – 1935 då många var trångbodda och sjukdomar härjade. Här fanns ingen färdig infrastruktur och planerade trädgårdar men man spred trädgårdsritningar via tidningar, trädgårdssällskap och hushållningssällskap. Här hade man köksträdgårdar snarare än blomsterrabatter. Den främsta prydnaden var en flaggstång.

Med funkisen följde trädgård för rekreation, ca 1930 – 1965. En person som syntes och hördes i debatten var Ulla Molin, trädgårdsarkitekt, författare och redaktör för tidskriften Hem i Sverige. Hon förespråkade välplanerade och vackra vardagsträdgårdar med uteplatser för sol och luft. Allt fler villaägare skaffade bil och man planerade uppfarter, garage och carport.

Den praktiska villaträdgården, ca 1965 – 1980 – miljonprogrammet startade och en tredjedel av miljonen bostäder blev villor och radhus. De hade oftast en trädgård som delades in i en ungefär lika stor fram- och baksida. Här var det massplanering och trädgårdarna kom att se ungefär likadana ut. Detta följdes av den individualistiska trädgården, 1980 – 2005. Villor och tomters utseende skulle inte längre styras av låneregler och normer utan de stora och exklusiva villorna kunde ha trädgårdskonst och en mängd olika stilar och nyttoodlingen blev återigen intressant.

Mycket intressant bok även för den som inte har ett eget hus men är intresserad av arkitektur, trädgårdshistoria, kulturgeografi m m.

Christina Aili 2014-07-26

För dig som älskar gastronomi och hortikultur