Ester Claesson

Idag är majoriteten av svenska trädgårds- och landskapsarkitekter kvinnor men för ett sekel sedan fanns det några få pionjärer bland ca 95% män. Runt 1900 öppnade några trädgårdsutbildningar men de var mest avsedda för kvinnor med egen trädgård och för att utbilda barn i odlingskonsten. De kvinnor som ville ha en yrkesutbildning fick åka utomlands, till Danmark, England och Tyskland. En av pionjärerna som betytt mest för svensk trädgårdsarkitektur var Ester Claesson (1884-1931). Hon var konstnärlig och intresserad av  arkitektur och trädgård och sökte sig till en trädgårdsutbildning i Danmark. Därefter var hon verksam i Tyskland, Österrike och England, bl a som enda kvinna hos jugendarkitekten Olbrich i Wien och Darmstadt. Där arbetade man efter principen att trädgården var en förlängning av husen – eller tvärtom. Terrasser, pergolor och byggnader i en informell trädgård var den bärande idén. Träd, blommor och gärna klätterväxter som kunde ses från huset.

När Ester kom till Sverige  1913 startade hon eget företag och genom henne introducerades tysk trädgårdsdesign här. Hon var också den första som föreslog en ”sunken garden”  i en svensk trädgård, en nyare variant av en renässansträdgård.  Den uppfördes på Adelsnäs där hon också ritade en örtagård. Förutom uppdragen undervisade hon  i  trädgårdsanläggning på Kungliga Skogs- och Lantbruksstyrelsen vid Experimentalfälten i Bergianska trädgården i Stockholm mellan 1914 och 1931.

Hon skrev två böcker som båda användes i undervisningen, ”Trädgården” som kom ut 1923 och ”Rosor på friland” som kom ut 1925.  ”Trädgården” är skriven så att den också kunde användas vid andra trädgårdsskolor och läsas av övriga intresserade.  Den innehåller en översikt av trädgårdskonstens historia, bland annat illustrerad med Esters egna foton från resor i Europa. Trädgårdens läge och planläggning, ekonomiträdgård, terrasser, gräsmattor, växtsammansättning och plantering, häckar, träd och buskar i en naturpark och förslag med ritningar till olika sätt att anlägga en trädgård och husens placering.  ”Rosor på friland” innehåller också en historisk tillbakablick om rosor, hur man kan plantera rosor i rabatter, grupper, bågar, pergolor, klätterrosor och rosenträdgårdar. Jordbehandling, skötsel och beskärning samt skadedjur och insekter. Båda böckerna är imponerande tidlösa och känns mycket moderna än idag även om våra nutida  möjligheter att välja rosor är annorlunda och mycket större.

I Stockholm ritade hon en trädgård i Röda Bergen och även en trädgård till Villa Brevik på Lidingö. I närheten bodde Erik och Gerda Karlfeldt och när de köpte fastigheten Sångs i Dalarna gav de Ester i uppdrag att rita deras trädgård. Idag är Sångs den enda som finns kvar i ursprungligt skick och den är  fantastiskt vacker.  Tillsammans med Karlfeldt som var mycket kunnig själv skapade hon upphöjda blomsterbäddar, muromgärdade rabatter, bersåer och lusthus. Från husen, mangårdsbyggnaden, lusthuset som byggdes åt Karlfeldts döttrar och hans egen skrivarateljé går siktlinjer med utsikt ner till sjön Opplimen. Bilderna tagna på Sångs juni 2013.

 

Källor:
Trädgården, 1923
Rosor på friland, 1925
Tre trädgårdar i Dalarna, Christina Högardh-Ihr, 2005
Pioneering Swedish Women Garden Designers 1900-1950, Catharina Nolin 2005

Christina Aili 2013-10-06

För dig som älskar gastronomi och hortikultur