Gösta Adelswärd; Den älskvärda galenskapen, trädgårdar och deras skapare

Carlssons Bokförlag, 1997
ISBN 91 7203 2189

Den älskvärda galenskapenGösta Adelswärd har bl a skrivit ”Charles Emil Hagdahl, försök till levnadsteckning”, han var medlem i Gastronomiska akademien men är kanske mest känd för sina insatser inom park och trädgård. Han var redaktör för Lustgården, en årsskrift för Föreningen för dendrologi och parkvård och höll en serie radioföredrag med titeln ”Den älskvärda galenskapen”.

Boken inleds med en exposé över trädgårdar och trädgårdsskribenter och hur konstvetare länge studerat trädgården som konstverk och detta blev en länk mellan landskapsmåleri och trädgårdskonst, ”landscape gardening” som kännetecknar den engelska parken.

Övriga kapitel ägnas åt excentriska trädgårdsentusiaster och börjar med John Evelyn, den mångsysslande trädälskaren, levde från 1620 till 1705, under åtta regenter.  Han gjorde en Grand Tour som de flesta välbeställda och förde noggrann dagbok på resorna. Det gör att vi idag också har en bra uppfattning om hur trädgårdar såg ut och vad som växte i dem.

Den konstälskande finansministern i Frankrike, Nicolas Fouquet, klättrade i karriären. För att visa sin maktställning lät han bygga slottet  Vaux med det senaste inom trädgårdskonsten, till en del med Ludvig XIV:s pengar och inte sina egna. Kungen lät häkta honom, konfiskerade Vaux som inspirerade till Versaiiles och Fouquet fick tillbringa 30 år i isolering. Författarens slutsats är att ”man kan gott säga att sällan har statens medel – försnillade eller ej – blivit så väl använda.”

Charles Joseph de Ligne, krigare, charmör och trädgårdsentusiast, skrev flera böcker om konsten att anlägga parker. Han skapade parken runt Beloeil som han tvingades lämna ifrån sig 1794 och levde resten av sitt liv i resterna av ett gammalt kloster som en fridsam filosof med en åsna, en get och en hund. Och en hustru i bakgrunden.

William Beckford, mannen som älskade torn, en passionerad konstälskare och bibliofil som var lidelsefullt intresserad av ”landscape gardening”.  Han lät bygga Fonthill, ett nytt slott i nygotik, något av det mest storslagna som byggts. Många konstnärer har inspirerats, t ex Turner.

Kejsarinnan Joséphine, gift med Napoleon Bonaparte, köpte egendomen Malmaison som kallas den moderna rosens vagga. Hon lät samla växter från när och fjärran och skapade en botanisk trädgård men hennes största intresse var rosor. Hon lät korsa rosor från Östasien med de ca 200 olika europeiska rosor som fanns på Malmaison för att få fram nya egenskaper. Josephine anlitade en blomstermålare, Pierre Joseph Redouté, som avbildade de nya hybriderna och tack vare detta vet vi hur de såg ut.Redoute_-_Rosa_gallica_flore_giganteo_-_brighter

Furst Hermann V Püchler-Muskau, den passionerade parkomanen, levde 1785 – 1871, en vacker man med framgång hos kvinnorna, en äventyrare. Han ärvde parkanläggningarna på Muskau efter sin far och när pengarna som första frun hade med sig tog slut skildes de och han letade en ny fru i England. Han hittade inte någon hustru men såg otaliga parker i England, Wales och Irland och skrev många brev om detta. Fursten hade en litterär talang, hans brev publicerades i sju volymer. Den litterära framgången räddade hans ekonomi.

Boken är en riktig pärla, litet format med ett fascinerande innehåll och mycket fina illustrationer av Caroline Blixt.

Christina Aili
2013-04-05

För dig som älskar gastronomi och hortikultur